Disponibel inkomst och försörjningskvot
Hushållen i Vellinge kommun har en hög genomsnittligt disponibel inkomst per hushåll, både i ett riksperspektiv och i ett länsperspektiv samt inom MalmöLundregionen. Hushållen i kommunen har också en större ojämnhet mellan hushåll med höga och låga inkomster jämfört med Skåne eller Sverige som helhet. Försörjningskvoten, det vill säga det antal personer som ska försörjas av den förvärvsarbetande delen av befolkningen, ökar i kommunen. Det beror på dels att andelen äldre ökar men också att det sker en inflyttning av barnfamiljer till kommunen.
Disponibel inkomst (2020)
Disponibel inkomst är summan av alla inkomster i hushållet, minus skatter och andra förluster.
Hushållen i Vellinge kommun (samtliga hushåll 18+ år) hade 2020 i medelvärde ca 800 000 kr i disponibel inkomst och i medianvärde ca 600 000 kr. Det är ett relativt sett högt värde. För Sverige som helhet var medelvärdet 490 000 kr och medianvärdet 380 000 kr. För Skåne var medelvärdet 485 000 kr och medianvärdet 377 000 kr. I Stockholms kommun var medelvärdet 612 000 kr och medianvärdet 435 000 kr.
Gini-koefficient
Vellinge kommun (0,383 gini) har en större ojämnhet mellan olika hushållsinkomster inom kommunen jämfört med Sverige (0,311 gini) eller Skåne (0,313 gini). Inkomstfördelningen motsvarar ungefär Stockholms kommun (0,379 gini). Detta mäts med gini-koefficient, här beräknad som disponibel inkomst per konsumtionsenhet inkl. kapitalvinst.
Ojämnheten beskrivs med en så kallad Lorenzkurva, utifrån vilken man beräknar gini-koefficienten. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde.
Försörjningskvot och försörjningsbörda
Den demografiska försörjningskvoten, dvs. hur många i icke-arbetsför ålder (0-19, 65+) det går på varje person i arbetsför ålder (20-64 år), är en indikator på en kommuns förmåga att finansiera sina kärnverksamheter. En låg försörjningskvot innebär att det finns relativt många personer som kan försörja de yngre och äldre, medan en hög kvot betyder att de sysselsatta i större utsträckning behöver stå för försörjningen av dessa grupper.
I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av försörjningskvoten sedan 1974 för Vellinge kommun och hela länet, samt den prognostiserade utvecklingen för kommun fram till år 2031. Vellinge har historiskt haft en försörjningskvot som legat i paritet med eller under genomsnittet för hela länet. Från 2000-talets början ökade dock kvoten gradvis i kommunen allt eftersom andelen äldre ökade. Från att ha legat på ungefär samma nivå som Skåne med en försörjningskvot på omkring 0,7, har den år 2021 ökat till 0,96.
Enligt prognosen sjunker den något fram till år 2028 för att därefter åter öka något igen. Detta innebär sammantaget en indikation på att befolkningsstrukturen i Vellinge idag är något utmanande med en relativt sett större andel äldre jämfört med länet, men att denna situation inte antas förändras i någon större utsträckning de närmaste tio åren.
Att försörjningskvoten till synes har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet dämpas dock något om man även tar hänsyn till hur många som faktiskt arbetar i ålder 20-64 år (det etablerade åldersspann inom vilket normalt sett den s.k. förvärvsfrekvensen mäts). Försörjningsbörda innebär att man istället mäter kvoten mellan antalet sysselsatta och den totala befolkningen, vilket ger ett mått på hur många personer inklusive sig själv varje förvärvsarbetande ska försörja. Enligt detta mått har Vellinge legat på i stort sett länets genomsnitt de senast knappa tio åren. Den ökade försörjningsbördan kompenseras alltså i kommunen i viss mån av ett högt antal sysselsatta.
- Senast uppdaterad:
- 1 februari 2024 13:16