Beredskap månad för månad

FN-dagen, som firas den 24 oktober varje år, är en internationell högtid som hyllar och reflekterar över Förenta Nationernas (FN) betydelse och arbete för världsfred och globalt samarbete. Denna dag markerar årsdagen av FN-stadgans ikraftträdande år 1945. Syftet med FN-dagen är att uppmärksamma FN:s roll och betydelse i att främja internationell fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och internationellt samarbete. Det är också en tid för att reflektera över de utmaningar och möjligheter som världen står inför och för att inspirera till handling för att uppnå FN:s mål och principer.

På länken nedan hittar du mer information om FN:s arbete.
FN:s arbete - Svenska FN-förbundet

NATO, eller North Atlantic Treaty Organization, är en politisk och militär allians. Syftet med NATO är främst att säkra medlemsländernas territoriella integritet och politiska oberoende genom principen om kollektivt försvar. Det innebär att om en medlemsstat skulle bli angripen, så betraktas det som ett angrepp mot alla medlemsstater, och övriga medlemmar förbinder sig att svara med militärt stöd. Organisationen består av 30 medlemsländer, huvudsakligen i Europa och Nordamerika. Medlemsländerna samarbetar för att stärka sina försvarsförmågor och öka sin beredskap mot olika säkerhetshot. Förutom medlemskapet samarbetar NATO också med andra internationella organisationer, icke-statliga organisationer och partnerländer för att främja säkerhet och stabilitet globalt. Det har partnerskapsprogram med länder runt om i världen för att utveckla förtroendeskapande åtgärder och gemensamma säkerhetsinitiativ. I dagens säkerhetspolitiska landskap står NATO inför utmaningar som cybersäkerhet och terrorism. Organisationen fortsätter att anpassa sig till den föränderliga säkerhetsmiljön och strävar efter att behålla sin roll som en central aktör för internationell fred och säkerhet.

Läs mer om NATO på länken nedan.
Detta är Nato - Regeringen.se

En säker och stabil livsmedelsförsörjning är avgörande för att garantera vår överlevnad och välbefinnande, särskilt under kriser eller katastrofer. Om tillgången till mat avbryts eller minskar drastiskt kan det leda till svält, undernäring och social oro.

Tillgången till jordkällare kan underlätta i en krissituation. Att använda en jordkällare för förvaring av livsmedel har flera fördelar. En jordkällare erbjuder naturlig temperaturreglering. Den håller en jämn och sval temperatur året runt, vanligtvis mellan 4°C och 8°C, vilket är idealiskt för att förvara många typer av livsmedel och förlänga deras hållbarhet. Användning av jordkällare minskar behovet av elektriska kyl- och frysanläggningar, vilket sparar energi och minskar koldioxidutsläpp. I händelse av strömavbrott eller andra störningar i energiförsörjningen kan en jordkällare fortsatt tillhandahålla säker förvarning av livsmedel. En annan viktig fördel är fuktighetskontrollen. Jordkällare har en naturligt högre luftfuktighet än inomhusmiljöer, vilket hjälper till att förhindra uttorkning av lagrade produkter som rotfrukter, frukt och vissa grönsaker. Detta bidrar till att bevara smak, näringsvärde och konsistens hos många livsmedel.

Nedan finns en lista med livsmedel med hög självförsörjningsgrad i Sverige:

• Vete - helt självförsörjande (kolhydrater)
• Socker - helt självförsörjande (kolhydrater)
• Morötter - helt självförsörjande (kolhydrater)
• Raps - helt självförsörjande (både fett och protein)
• Havre (kolhydrater och protein)
• Ärtor, ärtfärs (kolhydrater och protein)
• Majs (kolhydrater och protein)
• Bönor (protein)
• Korn (kolhydrater)
• Potatis - vi äter 80 kg potatis per person
  och år i Sverige (kolhydrater)
• Linser (kolhydrater och protein)
• Råg (kolhydrater)
• Lin (fett)
• Mjölk (fett)
• Älg (fett och protein)
• Vildsvin (fett och protein)
• Vinbär (kolhydrater)
• Äpplen (kolhydrater)
• Jordgubbar (kolhydrater)

Checklistan är hämtad på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Mer information hittar du på länken nedan.

modern krismat inledning.pdf (svenskalottakaren.se)

Vatten är en livsnödvändig resurs som är avgörande för både dryck och hygien. Bristen på vatten kan vara mer allvarlig än brist på mat, vilket gör det viktigt att alltid ha en plan för att säkra tillgången till rent vatten.

En vuxen person behöver mellan tre och fem liter vatten per dygn för dryck, matlagning och grundläggande hygien. Det är även viktigt att ta med husdjuren i beräkningen av vattenbehovet. Om strömmen försvinner kan vattenpumpar sluta fungera, vilket gör det nödvändigt att ha extra vatten lagrat.

Ett effektivt sätt att förbereda sig är att frysa in vatten i PET-flaskor. Dessa fungerar som både reservdricksvatten och kylklampar under strömavbrott. Fyll inte flaskorna helt, då vattnet expanderar när det fryser och kan spräcka flaskorna. Använd rena och väl förslutna dunkar avsedda för dricksvatten. Fyll dem med högkvalitativt dricksvatten, exempelvis kommunalt vatten, och förvara dem mörkt och svalt.

Vid vattenbrist ställer Vellinge kommun ut vattentankar på bestämda platser där invånare kan hämta vatten i egna kärl. I nödsituationer kan vatten hämtas från vattendrag, sjöar och dammar. Om det finns misstanke om att kranvattnet är förorenat, eller om du hämtar vatten utomhus, måste det kokas. Koka upp vattnet tills det bubblar kraftigt för att döda bakterier, virus och parasiter. Översvämningar kan orsaka stora skador och förorena vattenkällor. Efter en översvämning är det viktigt att inspektera och rengöra alla vattenkällor noggrant. Vatten som har blivit förorenat av översvämningsvatten måste renas innan det används.

Checklista från MSB: Vatten i kris

Räkna med minst tre liter per vuxen och dygn.

• Dunkar, gärna med tappkran
• Flaskor
• Hinkar med lock
• PET-flaskor att frysa vatten i (fyll inte ända upp, då spricker flaskan)
• Mineralvatten
• Kokmöjlighet

Läs mer om tillgång till vatten i kris på länken nedan.
Tillgång till vatten i kris (msb.se)

Att vistas i skog och mark är en stor del av friluftslivet i Sverige. Att laga mat på stormkök är ett populärt alternativ till öppen eld eller grillning, men med detta följer ett ansvar att undvika att starta skogsbränder.

Innan du börjar är det viktigt att kontrollera brandrisken och om det råder eldningsförbud i området. Det är ditt ansvar att ta reda på om eldning är tillåten. Trots att det inte alltid är eldningsförbud kan det finnas en hög brandrisk som gör det olämpligt att elda. Ett tips är att använda MSB´s app "Brandrisk ute" för att få uppdaterad information om brandrisken och eventuella eldningsförbud där du befinner dig. Brandrisk Ute är en app från MSB som riktar sig till privatpersoner. Under främst vår och sommar hjälper appen dig att hålla koll på brandrisken i skog och mark och om det råder eldningsförbud där du befinner dig.

Placera alltid stormköket på en stabil och icke-brännbar yta, och håll det borta från torra löv och gräs. Det är svårt att förutse gräsbrandens utveckling. På bara några minuter kan vädret ändra sig så att branden sprider sig fort. Ha alltid tillgång till vatten. Vatten behövs både för att släcka eld och för att säkerställa att glöden är helt utom fara. Vattna även marken runt eldningsplatsen både före och efter du har eldat för att minimera risken för att en brand sprider sig. Kontrollera alltid vindförhållandena innan du börjar elda, och om vinden ökar under eldningen, släck elden omedelbart. Undvik att använda stormköket i stark vind, eftersom lågor och gnistor kan spridas.

Läs mer om appen Brandrisk ute på länken nedan.
Brandrisk Ute (msb.se)

Nedan kommer exempel på organisationer du kan engagera dig i.

I Vellinge kommun finns Civilförsvarsförbundet som är en frivillig försvarsorganisation som arbetar med frågor som rör trygghet, säkerhet, skydd och överlevnad. En av deras viktigaste uppgifter är att lära människor att klara sig i utsatta lägen. Lokalföreningen i[Vellinge kommun utbildar i hjärt- och lungräddning för barn och vuxna, allmän barnsäkerhet och hur hemmet blir säkrare för seniorer. Utöver det kan du få kunskap om totalförsvaret, hemberedskap och mycket mer.

Mer information om Civilförsvarsförbundet Vellinge hittar du här: https://civil.se/malmohus/vellinge/

När kommunen behöver hjälp kan Frivilliga resursgruppen, FRG, ställa upp. Gruppen är bemannad med personer bosatta i kommunens alla delar och vid skarpt läge hjälper de till med att informera, hjälpa till vid utrymningar och bemanna geografiska trygghetspunkter. Syftet med FRG är att på ett smidigt och strukturerat sätt ge kommunen tillgång till extra personal vid svåra påfrestningar.

Mer information om FRG i Vellinge kommun hittar du här: https://vellinge.se/kommun-och-politik/trygghet-och-sakerhet/krisberedskap/frivilliga-resursgruppen-frg/

Runt om i Skåne finns också Svenska Lottakåren, som är till för kvinnor i alla åldrar som vill bidra till ett säkrare och tryggare samhälle. Det är en ideell, allmännyttig och partipolitisk obunden frivillig försvarsorganisation som ger möjlighet att engagera sig i frågor som rör samhällets säkerhet och som vid händelse av kris eller krig gör en viktig insats.

Mer information om Lottakåren hittar du här: https://www.svenskalottakaren.se/om-oss

Att engagera sig i en frivilligorganisation är att engagera sig för Sverige. Det är en del av civilplikten och är den civila motsvarigheten till värnplikt. Tillsammans stärker det civila försvaret Sveriges motståndskraft vid kris, fara för krig eller krig. Tillgången till personal är oerhört viktig för att samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas även vid svåra påfrestningar.

Det finns främmande makter som använder desinformation, vilseledning och propaganda för att skada Sverige. Här nedan får du konkreta tips som ökar din och Sveriges motståndskraft.

1. Se upp! Var vaksam på information, bilder och annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.
2. Tänk efter! Undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda. Tänk efter innan du delar vidare information till vänner eller genom sociala medier.
3. Kolla källan! Lär dig hur digitala plattformar är uppbyggda och var källkritisk. I en tid då algoritmer styr våra flöden av information är det lätt att dras med i ett drev – men kom ihåg att ta ett steg tillbaka och dubbelkolla informationen.
4. Sök bekräftad information! De flesta av oss tar del av information från ett personligt urval av källor av ren vana. När det sker något stort i samhället vill de flesta ha information fortare än kvickt, men just då är det extra viktigt att söka information som är bekräftad.

Desinformation är missvisande och har ofta en dold avsikt, den riktar in sig på våra sårbarheter och har som syfte att störa och styra den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle. Det finns några frågor du alltid kan ställa dig själv när du tar del av information:

Stämmer informationen?
Är den rimlig?
Går det att dubbelkolla genom andra källor?
Var kommer informationen ifrån?
Är det en normalt trovärdig källa?
Hur gammal är informationen?
Är den ny eller återanvänder man en gammal uppgift?
Varför sprids informationen?
Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?

I Vellinge kommun finns det fyra Information- och Trygghetspunkter tillgängliga för invånarna. Dessa är avsedda att öppnas för allmänheten vid kriser, där människor kan söka trygghet, få nödvändig information samt tillgång till mat och värme. Beslutet om att öppna en Information- och Trygghetspunkt vid en specifik kris baseras på krisens karaktär och den typ av händelse som har inträffat. Information om öppnandet kommer i första hand att tillhandahållas på vellinge.se, men kan också spridas via sociala medier eller affischer runt om i kommunen.

Här finns Informations- och trygghetspunkterna i Vellinge kommun:

Falsterbo – Tångvallaskolans provisoriska idrottshall
Höllviken – Sandeplanskolan
Vellinge tätort – Vanningen
Västra Ingelstad - Idrottshallen

Det kan finnas situationer där enbart en eller ett fåtal Information- och Trygghetspunkter öppnar upp. Det kan bland annat bero på att krisen är koncentrerad till en viss plats.

Frågor och svar om Skyddsrum

Ett skyddsrum är en del av en byggnad eller annan anläggning med förstärkta väggar, tak, golv och dörrar. De fungerar som utrymme som ska skydda befolkningen i krig. Skyddsrummen är ett av flera sätt att skydda vid fara under höjd beredskap, ett annat är exempelvis utrymning.

I händelse av krig kan skyddsrummen användas av dig som är civil. Skyddsrummen räknas då som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst. Du tillhör alltså inget specifikt skyddsrum.

Tanken med skyddsrummen är inte att de ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymme, till exempel större tätorter eller städer. För dig som bor på landsbygden eller en mindre ort är utrymning eller en källare ett alternativt skydd.

I Sverige finns det ungefär 64 000 skyddsrum. I fall regeringen fattar beslut om höjd beredskap ska fastighetsägare ställa i ordning skyddsrummen inom 48 timmar. Information om höjd beredskap får du genom radio och TV. Regeringen kan även meddela att det råder omedelbar krigsfara, eller att landet är i krig genom ett beredskapslarm via utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik”. Beredskapslarm är en signal med 30 sekunder – uppehåll i 15 sekunder. Om det råder höjd beredskap och du hör ett flyglarm ska du omedelbart uppsöka skydd, exempelvis i ett skyddsrum. Ett flyglarm är en signal med många korta stötar under 1 minut.

Vill du veta mer om skyddsrum? I länken nedan kan du bland annat läsa mer om vem som ansvarar för ditt närmaste skyddsrum, hur länge du kan vara i ett skyddsrum och vad du själv kan ta med dig till skyddsrummet.

Frågor och svar om skyddsrum (msb.se)

I länken nedan hittar du en karta över alla skyddsrum:

Skyddsrumskarta (msb.se)

På alla hjärtansdag, när romantiken svävar i luften, kan det vara frestande att drömma om choklad, rosor och fina middagar, men det är också en utmärkt tid att reflektera över vår beredskap inför oväntade händelser. För att göra alla hjärtansdag extra minnesvärd kan ni tillsammans med er familj eller partner laga er favoritmat som även kan lagas under en pågående kris.

En alla hjärtansdag middag kan göras på många olika sätt, vad sägs om en romantisk trerätters middag? Till förrätt kan det vara passande med en kärleksröd tomatsoppa, en lyxig svamppasta till huvudrätt för att sedan avsluta middagen med en klassisk smulpaj med vaniljsås.

Recept

Förrätt: tomatsoppa

Värm soppan enkelt i en kastrull. På bara några minuter har du en smakrik tomatsoppa. Toppa gärna med peppar.

Huvudrätt: svamppasta (4 portioner)

• En näve torkad svamp
• 1 gul lök
• 6 deciliter snabbmakaroner
• Salt, peppar, chiliflakes
• Matolja till stekning
• Cirka en liter vatten

Blötlägg en näve torkad svamp i cirka en timme. Häll lite olja i en kastrull och fräs löken. Använd spritkök vid elavbrott. Tillsätt svampen och stek. Häll i makaronerna och fyll på med vatten och salta. Om du har ont om vatten kan du återanvända det som svampen blötlades i. Häll av, krydda med salt, peppar och chiliflakes. Nu är den redo att serveras.

Efterrätt: smulpaj (6 portioner)

• 1,5 deciliter havregryn
• 1,5 deciliter mjöl
• 100 gram margarin eller smör
• 0,5 deciliter socker eller honung

Rabarber, jordgubbar och blåbär på sommarhalvåret. Äpplen på vinterhalvåret. Dela frukten och lägg i en form. Blanda ihop ingredienserna till smuldegen och lägg ovanpå. Grädda över öppen eld eller i din vedspis. Om det inte finns tillgång till uppvärmning kan det, till pajen, vara gott med exempelvis havremjölk, havregrädde och vaniljsås (finns som pulver).

Så, inför alla hjärtansdag, låt kärleken sträcka sig till att inkludera en omtanke om varandras säkerhet och välbefinnande genom att investera tid och energi i matberedskap.

Checklista för bra krismat

• Näringsrik
• Lång hållbarhet
• Behöver inte kyl eller frys
• Kräver lite eller inget vatten vid tillagning

Vid elbrist eller ett längre elavbrott under den kalla årstiden kan din bostad snabbt bli utkyld. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning och ha saker hemma som underlättar för dig att hålla värmen.

Täta golv, dörrar och fönster

Att vistas i en bostad utan värme är en stor påfrestning, men det finns mycket du kan göra för att situationen ska bli lättare. Det som blir kallt först är golven. Lägg på extra mattor eller filtar. Täta fönster och dörrspringor med tejp, filtar eller plast för att spara på värmen. Men glöm inte att utrymning måste kunna ske på ett säkert sätt, om olyckan skulle vara framme.

Ta fram vinterkläderna

Tänk som du skulle göra inför en kall vinterdag. Använd liggunderlag, skidkläder, mössa och vantar. Klä dig lager på lager. Då blir det luft mellan plaggen som värms upp av kroppen. Ullplagg ger bra värme och ska vara närmast kroppen.

Alternativ värme

Om du har en fungerande kakelugn, öppen spis eller kamin är de till stor hjälp. Andra exempel på värmekällor är fotogen eller gasolkaminer. För att kunna använda utrustningen på ett säkert sätt är det viktigt att följa anvisningarna. Tänk på att det finns regler för placering, avstånd och ventilation.

Stearin- och värmeljus ger både ljus och lite värme. Men se upp med brandfaran. Använd ljusstakar eller ställ ljusen i ett fat med vatten. Ställ alltid värmeljuset glest. Glöm inte att ha extra tändstickor eller braständare.

Det är lättare att hålla värmen om man är flera i samma rum. Bygg en koja att sova i. Ta på varma tröjor, filtar, mössor och kryp ner i varsin sovsäck.

Undvik frysta vattenledningar

Vid längre strömavbrott finns det risk för att vattnet fryser i rör och ledningar. Det kan leda till vattenskador. För att förebygga att vattnet fryser kan rören isoleras ordentligt. Om du misstänker att en ispropp har bildats i dina rör, försök absolut inte att tina den med öppen låga. Det kan vara mycket brandfarligt. Stäng i stället av vattnet och kontakta en VVS-firma och ditt försäkringsbolag – om möjligt.

Tänk på säkerheten

Så fort vardagen slutar fungera som vanligt är det enkelt att falla ur sina säkerhetsvanor. Här är några säkerhetstips vid strömavbrott:

• Elda på ett säkert sätt genom att följa anvisningarna för den fasta eller tillfälliga uppvärmningsanordningen.
• Se till att det finns ventilation
• Använd inte kamin eller levande ljus när du sover
• Var försiktig när du hanterar bränsle och öppna lågor inomhus
• Placera levande ljus långt bort från brännbar material, till exempel gardiner
• Ställ värmeljus glest i en ljusstake som inte kan börja brinna
• Placera och använd stormkök eller campingkök på en säker plats, tillräckligt lång från exempelvis skåp och köksfläkt. Helst utomhus.

Informationen är hämtad från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB – mer information hittar du här.