Frågor och svar om fyrfackskärl
Här hittar du de vanligaste frågorna om fyrfackskärl - och svaren på dem.
- Varför fyrfackskärl?
-
Enligt lag ska samtliga hushåll i Sverige där det går ha bostadsnära tillgång till insamling av förpackningar och tidningar senast år 2025. Syftet är att öka källsorteringen och återvinningen. Alla hushåll och verksamheter ansvarar för att lämna förpackningar och tidningar till källsortering. På så sätt sparar vi på vår närmiljö och jordens resurser.
- Vad innebär ett fyrfackskärl?
-
Istället för att köra iväg med ditt skräp till återvinningsstationen, så källsorterar du det mesta av ditt hushållsavfall direkt i de två nya kärlen. De har fyra olika fack i varje. Här sorterar du enkelt matavfall, restavfall, tidningar, förpackningar av färgat och ofärgat glas, metall, plast och returpapper. Du kommer även kunna välja till en påhängslåda för småelektronik.
- Kan jag dela mitt fyrfackskärl med grannen och därmed kostnaden?
-
Det går jättebra för fastigheter som delar tomtgränsen, eller ligger mittemot varandra på gatan. Det får inte vara någon fastighet emellan. Båda fastigheterna betalar grundavgiften och delar på tömningskostnaden.
- Hur har det gått med fyrfackskärl i andra kommuner?
-
2020 hade sammanlagt 22 av 33 kommuner i Skåne bytt till fyrfackskärl. Mätningar i landet i stort visar på en kundnöjdhet hos hushållen på över 90 procent! Inte minst för att man slipper köra iväg för att lämna sina förpackningar.
Mätningarna visar också att mängden förpackningsmaterial som källsorteras har ökat med över 50 procent!
Återvinningen ökar och restavfallet minskar = bra för miljön och enkelt för hushållen.
- Måste jag ha båda fyrfackskärlen?
-
Samtliga villahushåll, där det går, ska ha fyrfackskärl. Standardabonnemanget innebär två kärl med olika fack för olika typer av avfall. Har man extra mycket sopor kan man beställa ett extra kärl för restavfall.
- Hur ofta töms fyrfackskärlen?
-
Kärl 1 töms 35 gånger per år. Kärl 2 töms 13 gånger per år. Om du inte har plats för båda dina kärl vid tomtgränsen, så kan du ha kärl 2 undanställt och rulla fram det lagom till tömningsdagen.
- Vilka mått har kärlen?
-
Bredd: 77 cm.
Höjd: 111 cm.
Djup: 81 cm.
- Jag vill bygga in kärlen – hur stor yta behöver jag?
-
För att få plats med båda kärlen behövs cirka 1 x 2 meter. Tänk på att kärlen behöver stå på hårdgjort underlag, så det går att dra fram dem till sopbilen.
- Hur mycket rymmer varje fack?
-
Kärl 1: Matavfall 120 liter, Restavfall 160 liter, Färgat glas 30 liter, Tidningar 60 liter.
Kärl 2: Plastförpackningar 140 liter, Pappersförpackningar 140 liter, Metallförpackningar 45 liter, Ofärgat glas 45 liter.
- Vad gör jag med större avfall?
-
Du ska fortfarande lämna dina större förpackningar på återvinningsstationen. Trädgårdsavfall, byggmaterial och farligt avfall ska lämnas på återvinningscentralen.
- Vad gör jag med mitt trädgårdsavfall?
-
Om du har abonnemang för trädgårdsavfall så använder du din avsedda tunna. Annars lämnar du ditt trädgårdsavfall på återvinningscentralen som vanligt.
- Om jag bor i en samfällighet eller bostadsrättsvilla?
-
Det är oftast billigare att ställa iordning en gemensam avfallslösning för sophämtningen, till exempel i ett miljöhus eller med gemensamma kärl. Då kan man välja bort hushållens enskilda fyrfackskärl.
- Jag är sommarboende – vad innebär bytet för mig?
-
När ditt område börjar med fyrfackskärl så byts dina gamla tunnor ut mot de nya. Hämtningsintervallet förändras till tömning 18 gånger per år (varje vecka mellan vecka 20 - 37) för kärl 1 och tömning 5 gånger per år (tömning var fjärde vecka mellan vecka 20 - 37) för kärl 2.
- Vad händer om jag sorterar fel?
-
Kärlen blir inte tömda. Avfallet i respektive fack töms nämligen i motsvarande fack i sopbilen. För att avfallet ska kunna återvinnas får det inte blandas med annat material. Du behöver sortera om och sortera rätt.
- Påverkar det här mig som bor i flerbostadshus?
-
Du som bor i lägenhet i ett flerbostadshus fortsätter med ert befintliga insamlingssystem om ni har källsortering. Det är fastighetsägarens ansvar att ställa iordning ett utrymme där de boende kan källsortera sitt hushållsavfall. Kommunen kan hjälpa till med tips och råd på hur man kan förbättra sorteringen.
- Vad händer med avfallet efter hämtning?
-
Matavfall blir biogas och biogödsel.
Förpackningsmaterialet – plast, metall, glas, tidningar och papper – tas om hand och återvinns i möjligaste mån.
Trädgårdsavfallet komposteras och blir ny blom- & rabattjord som kan köpas på återvinningscentralen Lilla Hammar.
- Senast uppdaterad:
- 30 januari 2024 10:40