Beredskap månad för månad

Värmebrist vid elavbrott och elbrist

Vid ett längre elavbrott eller elbrist under den kalla årstiden kan din bostad snabbt bli utkyld. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning och ha saker hemma som underlättar för dig att hålla värmen samt ficklampor och stearinljus:

Tips på hur du klarar dig vid strömavbrott, Vellinge.se

Krislåda

En krislåda med torrvaror och dryck i dunkar avsedda för livsmedel är viktigt att ha året runt. Ta dig tiden att sätta ihop en eller gå igenom den om du redan har en krislåda:

Lista på vad du kan ha i din krislåda, Vellinge.se

Februari utmärker sig bland annat med alla hjärtans dag, som många firar med sin partner eller familjen. Men det är också en bra tid att visa omsorg om andra i vår närhet, vilket är viktigt vid eventuella samhällskriser.

• Hör av dig till släkt och vänner lite extra och fråga om du kan hjälpa till med något och prata om hur ni kan ställa upp för varandra i kristider. Bjud in till en träff för att prata om krisberedskap.
• Om du inte redan gör det, säg hej till dina grannar. Fråga hur ni kan samarbeta kring krisberedskap. Kanske kan ni ha ett gemensamt förråd med krismat och annat nödvändigt?
• Passa på att göra alla hjärtans dag extra minnesvärd! Bjud in grannar, släkt och vänner och laga en god måltid tillsammans av mat som även kan lagas under en pågående kris. En alla hjärtans dag middag kan göras på många olika sätt, vad sägs om en trevlig trerätters middag?

Receptförslag: trerättersmiddag på enkla råvaror

Förrätt: tomatsoppa som värms på stormkök

Värm soppan i en kastrull. På bara några minuter har du en smakrik soppa som du kan toppa med grovmalen peppar och servera med knäckebröd.

Huvudrätt: svamppasta (4 portioner) som tillagas på stormkök

• En näve torkad svamp
• 1 gul lök
• 6 deciliter snabbmakaroner
• Salt, peppar, chiliflakes
• Matolja till stekning
• Cirka en liter vatten

Blötlägg en näve torkad svamp i cirka en timme. Häll lite olja i en kastrull och fräs löken. Tillsätt svampen och stek. Häll i makaronerna och fyll på med vatten och salta. Om du har ont om vatten kan du återanvända det som svampen blötlades i. Häll av vattnet och krydda med salt, peppar och chiliflakes.

Efterrätt: smulpaj (6 portioner) Gräddas bäst över öppen eld eller i vedspis.

• 1,5 deciliter havregryn
• 1,5 deciliter mjöl
• 100 gram margarin eller smör
• 0,5 deciliter socker eller honung
• Rabarber, jordgubbar och blåbär på sommarhalvåret. Äpplen på vinterhalvåret.

Dela frukten och lägg i en form. Blanda ihop ingredienserna till smuldegen och lägg ovanpå. Låt pajen värmas upp över eld eller i vedspis tills den får fin färg.

Ta reda på mer om vad som kan vara bra mat att ha hemma i krisberedskap:

Krisberedskap - krismat, Vellinge.se

Vid en större olycka eller en samhällskris behöver alla få veta vad som händer. Då är det extra viktigt att vara källkritisk – desinformation, vilseledning och propaganda kan ofta användas för att orsaka större skada av exempelvis främmande makt.

Öka ditt källkritiska tänkande så här:

1. Kolla källan! De flesta av oss tar del av information från ett personligt urval av källor av ren vana. När det sker något stort i samhället är det extra viktigt att söka information som är bekräftad och att kontrollera källan för informationen.
2. Tänk efter! I en tid då algoritmer styr våra flöden av information på exempelvis sociala medier är det lätt att dras med i ett drev. Tänk efter och undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda
3. Se upp! Var vaksam på information, bilder och annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.

Desinformation är missvisande och har ofta en dold avsikt, den riktar in sig på våra sårbarheter och har som syfte att störa och styra den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle. När du tar del av information ställ dig därför dessa frågor:

Stämmer informationen?
Är den rimlig?
Går det att dubbelkolla genom andra källor?
Var kommer informationen ifrån?
Är det en normalt trovärdig källa?
Hur gammal är informationen?
Är den ny eller återanvänder man en gammal uppgift?
Varför sprids informationen?
Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?

Informations- och trygghetspunkter

I Vellinge kommun finns det fyra Information- och Trygghetspunkter som öppnas för allmänheten vid sammhällskriser. Där kan du söka trygghet, få nödvändig information samt i vissa fall även tillgång till mat och värme.

• Beslutet om att öppna en Information- och Trygghetspunkt vid en kris baseras på krisens karaktär och den typ av händelse som har inträffat.
• Om de öppnas får du information om vilka Informations- och trygghetspunkter som är öppna via kommunhuset i Vellinge och på hemsidan Vellinge.se. Informationen sprids också via sociala medier eller affischer runt om i kommunen.
• Det kan finnas situationer där enbart en eller ett fåtal Information- och Trygghetspunkter öppnar upp. Det kan bland annat bero på att krisen är koncentrerad till en viss plats.

Hitta var Informations- och trygghetspunkterna finns i Vellinge kommun:

Informations- och trygghetspunkter, Vellinge.se

Om skyddsrum

I händelse av krig kan skyddsrummen användas av dig som är civil. Skyddsrummen räknas då som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst – du tillhör alltså inget specifikt skyddsrum. Ta reda på mer om skyddsrum:

Besök Skyddsrum på Vellinge.se

I länken nedan hittar du en karta på MSBs hemsida över alla skyddsrum:

Skyddsrumskarta (msb.se)

Visste du att 380 000 svenskar engagerar sig i någon typ av frivillig försvarsorganisation? Det kan du också göra.

När du engagerar dig i en frivilligorganisation engagerar du dig för Sverige. Det är en del av civilplikten och är den civila motsvarigheten till värnplikt. Tillsammans med andra stärker du det civila försvaret Sveriges motståndskraft vid kris, fara för krig eller krig.

Civilförsvarsförbundet

En frivillig försvarsorganisation som arbetar med frågor som rör trygghet, säkerhet, skydd och överlevnad. En av deras viktigaste uppgifter är att lära människor att klara sig i utsatta lägen. Lokalföreningen i Vellinge kommun utbildar i hjärt- och lungräddning för barn och vuxna, allmän barnsäkerhet och hur hemmet blir säkrare för seniorer. Utöver det kan du få kunskap om totalförsvaret, hemberedskap och mycket mer.

Ta reda på mer om Vellinge Civilförsvarsförening, civil.se

Frivilliga resursgruppen, FRG

När kommunen behöver hjälp kan FRG ställa upp. Gruppen är bemannad med personer bosatta i kommunens alla delar och vid skarpt läge hjälper de till med att informera, hjälpa till vid utrymningar och bemanna geografiska trygghetspunkter. Syftet med FRG är att på ett smidigt och strukturerat sätt ge kommunen tillgång till extra personal vid svåra påfrestningar.

Ta reda på mer om FRG, Vellinge.se

Svenska Lottakåren

Till för kvinnor i alla åldrar som vill bidra till ett säkrare och tryggare samhälle. Det är en ideell, allmännyttig och partipolitisk obunden frivillig försvarsorganisation. Ger dig en möjlighet att engagera dig i frågor som rör samhällets säkerhet.

Ta reda på mer om Svenska Lottakåren

Engagera dig på egen hand

Samla ditt kompisgäng, din idrottsförening, bostadsrättsförening eller grannar och prata om hur ni kan hjälpa varandra när det behövs. Att lära känna dina grannar är viktiga för ett tryggare och mer motståndskraftigt samhälle, både i vardag och kris.

Gör en gemensam kunskapsinventering med de du samlar ihop:

• Vem har erfarenhet av kriser eller katastrofer från hemlandet eller militärtjänst? Vem har till exempel körkort för olika fordon, vana att ta hand om barn eller sjuka? Vem har kunskap om vatten, avlopp, el, låssystem, brandskydd, odling, matlagning, juridik, scouting, friluftsliv med mera?
• Titta på era system för vatten, värme, avlopp, dörrlås, bokningar, informationsspridning och så vidare. Hur fungerar de vid strömavbrott? Skapa plan B.
• Se över era kontaktvägar. En chattgrupp eller Facebookgrupp för bostadsområdet kan vara en start, men också papperslistor med telefonnummer, som förstås ska vara frivilligt att uppge.
• Fundera också på vilka av er som kan behöva extra stöd, till exempel vid en eventuell utrymning.

Om något händer med vattenleveransen måste varje hushåll vara beredd att ta ansvar. Vid en kris bör du räkna med att varje person behöver 3 till 5 liter vatten per dygn. Det räcker till att dricka, laga mat och tvätta sig. Har du husdjur, boskap eller hästar behöver du tänka på att ha krisberedskap för vatten åt dem också.

Det är förstås svårt att lagra stora mängder vatten hemma, men lite är bättre än ingenting. Ett extra förråd av dricksvatten kan bestå av dunkar, eller andra behållare som du fyller med dricksvatten, eller PET-flaskor från butiken.

Ett smart sätt att förbereda sig är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna fungerar både som reservdricksvatten och som kylklampar i frysen under exempelvis längre strömavbrott. Kom ihåg att inte fylla flaskorna ända upp, de kan spricka när vattnet fryser.

Så förvarar du ditt vatten för krisberedskap

Det går inte att säga hur länge vatten kan förvaras. Det bästa är att titta, lukta och smaka på vattnet. Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten hålla i många månader. Men byt vatten om det behövs och använd då det "gamla" vattnet till bevattning.

Använd rena och väl förslutna dunkar som är avsedda för dricksvatten. Förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt. Råd om rengöring och övrig hantering av dunkar finns hos Livsmedelsverket.

Hämta vatten

Om det blir brist på vatten kan kommunen ställa ut vattentankar på bestämda platser. Då tar du med dig egna kärl när du hämtar vatten. Det är inte fri tillgång, utan vattnet ska räcka till så många som möjligt.

Vid nödläge kan du hämta vatten från vattendrag, sjöar och dammar. Ta i så fall vatten från ställen där vattnet rinner eller ligger långt ut från stranden. Koka alltid vatten som du har hämtat ute.

Koka vatten

I krissituationer är förorenat vatten en av de vanligaste smittspridarna av mag- och tarmsjukdomar. Om det finns misstanke om att kranvattnet är förorenat kan du behöva rena det. Detsamma gäller för vatten du har hämtat ute, eller om du använder snö och is. Det ska kokas innan du kan dricka det eller använda det i matlagning.

• Koka upp vattnet tills det bubblar kraftigt med stora bubblor. Då dör bakterier, virus och parasiter.
• Låt svalna och häll upp det kokta dricksvattnet i ren behållare.

Det finns även andra vattenreningsmetoder, till exempel tabletter och filter. De kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer, men hjälper inte mot kemiska föroreningar.

Risken för bränder i skog och mark är som störst mitt i sommaren, vid värmeböljor och långvarig torka när skogen, gräset och mossan är lättantändliga. En liten gnista i detta kan starta stora bränder och efter en skogsbrand kan det ta månader innan det är säkert att vistas i en skog som har brunnit.

Ska du vistas i skog och mark och tänker grilla eller laga mat på stormkök följer ett ansvar att undvika att starta skogsbränder.

• Ta för vana att kolla om det är tillåtet att grilla eller laga mat på stormkök dit du ska. Det är ditt ansvar att ta reda på om eldning är tillåten. Även om det inte är eldningsförbud kan det finnas en hög brandrisk som gör det olämpligt att elda.
• Placera alltid stormköket på en stabil och icke-brännbar yta, och håll det borta från torra löv och gräs.
• Ha med vatten både för att släcka eld och för att säkerställa att glöden är helt utom fara. Vattna även marken runt eldningsplatsen både före och efter du har eldat för att minimera risken för att en brand sprider sig.
• Kontrollera alltid vindförhållandena innan du börjar elda, och om vinden ökar under eldningen, släck elden omedelbart.

Ett tips är att använda MSB:s app "Brandrisk ute" för att få uppdaterad information om brandrisken och eventuella eldningsförbud där du befinner dig.

Brandrisk Ute - msb.se

Om elden sprider sig:

1. Larma 112.
2. Försök stoppa elden i vindriktningen.
3. Försök kväva elden med ruskor av små granar eller enar. Blöt dem om du kan.

Skydda ditt hus

Som husägare bör du se till att det inte finns något brännbart material eller vegetation nära ditt hus då det kan fatta eld och sprida branden. Röj bort sly och torrt gräs eller ris.

Ha gärna en tunna med vatten, en vattenslang, vattenkannor, borstar och granruskor för en snabb släckinsats. Försök begränsa elden genom att hålla marken runt huset fuktig - det kräver mindre vatten än vid släckning. Om branden närmar sig, stäng fönster, dörrar och ventilation. Fäll in markiser och plocka undan föremål som lätt kan fatta eld. Var beredd att lämna huset.

Alla människor reagerar olika, men när världen känns osäker kan oro och stress öka. Om du känner du dig orolig, nedstämd eller har svårt att sova, finns det ett par saker du kan göra för att hitta din inre styrka igen.

• Försök att i möjligaste mån behålla dina vanliga rutiner.
• Testa att begränsa nyhetskonsumtionen om du känner att du blir orolig eller mår dåligt av det som händer runt omkring i världen.
• Förstå att du även i jobbiga stunder får njuta av saker du tycker om. Till exempel musik, sport eller att vara ute i naturen.
• Gör sådant som du mår bra av, ensam eller tillsammans med andra. Var fysiskt aktiv på ett sätt som passar dig.
• Ägna dig åt din hobby en stund extra. Har du ingen speciell hobby? Kanske kan du hjälpa någon annan? Det du kan, kan vara precis det någon annan behöver.
• Prata med dina grannar och möt människor i din närhet. Du står inte ensam; det finns alltid någon att prata med och tillsammans är vi starka. Vi kan hjälpa och stötta varandra i tider av oro och du är starkare än vad du tror.
• Prata om din oro. Prata med någon du litar på, eller vänd dig till någon av de olika organisationer som finns som erbjuder stöd, via telefon, mejl eller chatt.

Röda korset - rodakorset.se

Svenska kyrkans chat - svenskakyrkan.se

Jourhavande medmänniska - jourhavande-medmanniska.se

Hjälplinjen - hjalplinjen.se

Föreningen Mind - mind.se

En säker och stabil livsmedelsförsörjning är avgörande för att garantera vår överlevnad och välbefinnande, särskilt under kriser eller katastrofer. Om tillgången till mat avbryts eller minskar drastiskt kan det leda till svält, undernäring och social oro.

Tillgången till jordkällare kan underlätta i en krissituation. Att använda en jordkällare för förvaring av livsmedel har flera fördelar. En jordkällare erbjuder naturlig temperaturreglering. Den håller en jämn och sval temperatur året runt, vanligtvis mellan 4°C och 8°C, vilket är idealiskt för att förvara många typer av livsmedel och förlänga deras hållbarhet. Användning av jordkällare minskar behovet av elektriska kyl- och frysanläggningar, vilket sparar energi och minskar koldioxidutsläpp. I händelse av strömavbrott eller andra störningar i energiförsörjningen kan en jordkällare fortsatt tillhandahålla säker förvarning av livsmedel. En annan viktig fördel är fuktighetskontrollen. Jordkällare har en naturligt högre luftfuktighet än inomhusmiljöer, vilket hjälper till att förhindra uttorkning av lagrade produkter som rotfrukter, frukt och vissa grönsaker. Detta bidrar till att bevara smak, näringsvärde och konsistens hos många livsmedel.

Nedan finns en lista med livsmedel med hög självförsörjningsgrad i Sverige:

• Vete - helt självförsörjande (kolhydrater)
• Socker - helt självförsörjande (kolhydrater)
• Morötter - helt självförsörjande (kolhydrater)
• Raps - helt självförsörjande (både fett och protein)
• Havre (kolhydrater och protein)
• Ärtor, ärtfärs (kolhydrater och protein)
• Majs (kolhydrater och protein)
• Bönor (protein)
• Korn (kolhydrater)
• Potatis - vi äter 80 kg potatis per person
  och år i Sverige (kolhydrater)
• Linser (kolhydrater och protein)
• Råg (kolhydrater)
• Lin (fett)
• Mjölk (fett)
• Älg (fett och protein)
• Vildsvin (fett och protein)
• Vinbär (kolhydrater)
• Äpplen (kolhydrater)
• Jordgubbar (kolhydrater)

Checklistan är hämtad på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Mer information hittar du på länken nedan.

modern krismat inledning.pdf (svenskalottakaren.se)

FN-dagen, som firas den 24 oktober varje år, är en internationell högtid som hyllar och reflekterar över Förenta Nationernas (FN) betydelse och arbete för världsfred och globalt samarbete. Denna dag markerar årsdagen av FN-stadgans ikraftträdande år 1945. Syftet med FN-dagen är att uppmärksamma FN:s roll och betydelse i att främja internationell fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och internationellt samarbete. Det är också en tid för att reflektera över de utmaningar och möjligheter som världen står inför och för att inspirera till handling för att uppnå FN:s mål och principer.

På länken nedan hittar du mer information om FN:s arbete.
FN:s arbete - Svenska FN-förbundet

NATO, eller North Atlantic Treaty Organization, är en politisk och militär allians. Syftet med NATO är främst att säkra medlemsländernas territoriella integritet och politiska oberoende genom principen om kollektivt försvar. Det innebär att om en medlemsstat skulle bli angripen, så betraktas det som ett angrepp mot alla medlemsstater, och övriga medlemmar förbinder sig att svara med militärt stöd. Medlemsländerna samarbetar för att stärka sina försvarsförmågor och öka sin beredskap mot olika säkerhetshot.

Detta är Nato - Regeringen.se

När vi pratar om krisberedskap tänker många på mat, vatten och värme – och det är självklart viktiga delar. Men en detalj som ofta glöms bort, trots att den kan vara livsviktig, är batterier. Batterier är en enkel, billig och effektiv resurs som kan hjälpa dig att klara av både mindre elavbrott och större samhällskriser.

Varför är batterier viktiga i en kris?

Batterier ger dig energi när det vanliga elnätet inte fungerar. De är nyckeln till att hålla kontakt med omvärlden, lysa upp mörkret och använda viktiga verktyg i ett strömlöst läge. Ett långvarigt elavbrott kan påverka allt från belysning till kommunikation, och då kan ett välfyllt förråd av batterier bli en riktig livräddare.

Vad kan batterier användas till?

• Ficklampor och pannlampor – för att hitta i mörkret.
• Radio – för att få viktiga samhällsinformation vid en kris.
• Powerbanks – för att ladda din mobiltelefon och andra småelektronik.
• Laddbara batterier – för att driva återanvändbara enheter och minska behovet av engångsbatterier.

Vilka batterier behöver du ha hemma?

Ett smart sätt att förbereda sig är att ha en variation av batterityper hemma, så att du är redo för olika behov. Här är några viktiga tips:

• Standardbatterier (AA, AAA, C, D): Dessa är de vanligaste batterityperna och används i allt från ficklampor till mindre hushållsapparater.
• Knappcellsbatterier: Behövs ofta till mindre apparater som brandvarnare eller fjärrkontroller.
• Laddbara batterier: Bra för miljön och kan återanvändas många gånger. Kom ihåg att ladda upp dem regelbundet!
• Powerbanks: Investera i en powerbank med hög kapacitet (10 000 mAh eller mer) för att hålla telefon och surfplatta laddade i flera dagar.
• Batterier till specialenheter: Har du medicinsk utrustning som kräver batterier? Se till att ha ett lager av dessa också.

December är en tid för ljus och gemenskap, men också en månad då vi behöver vara extra vaksamma. Kombinationen av kalla temperaturer, levande ljus och ökad energianvändning gör att riskerna för bränder och strömavbrott ökar. Är du redo om något oväntat skulle hända?

Varje år orsakar levande ljus bränder i hemmet. Det är enkelt att glömma ett brinnande ljus när vi stressar runt i julstöket. Undvik bränder med några enkla råd:

• Släck alltid ljusen när du lämnar rummet.
• Använd gärna ljusstakar i material som inte är brännbara, som glas eller metall.
• Placera ljus utom räckhåll för barn och husdjur.
• Har du en brandsläckare och brandfilt hemma? De kan vara livräddande och är bra att ha lättillgängliga.
• Kontrollera att brandvarnaren fungerar – testa den regelbundet! Få en SMS-påminnelse om att testa din brandvarnare via MSBs hemsida:

Skaffa SMS-påminnelse om att testa brandvarnaren, MSB