Fler fynd än väntat av arkeologerna

Det mesta ligger i linje med förväntningarna, men arkeologen Andreas Svensson är förvånad över att man gjort så många fynd.

Jag tänkte mig att det skulle vara lite mer sporadiskt. Det skulle finnas ytor på vångarna där det varit mycket aktiviteter, där det varit bra läge att slå upp tält och skjul, och sedan stora ytor där det inte varit så mycket aktiviteter. Det verkar som man flyttat runt mycket. Nästan hela området, om man ser ur ett 200–300-årsperspektiv, har använts, säger Andreas Svensson.

Nordost om Skanör, invid den konstgjorda vallen, undersöktes ett urval av de lerbottnar som hittats där.

Lerbottnar är en vanlig fornlämningskategori här ute i Skanör och Falsterbo. De kan vara ganska stora, alltifrån en halvmeter till en meter i diameter. Gropar i marken som är lerklädda. Så här långt är tolkningen att de är till beredning och konservering av fisk, framför allt sill. Det verkar stämma.

Undersökningen fortsatte sedan norr om Bredeväg.

Där har vi skriftliga belägg för att Hansastäderna hade sina så kallade fiter, avgränsade områden som de fick vara i och där tysk lag gällde, när de var här på Skånemarknaden. Sedan fick de ha eskort in till stan när de skulle vara där och samma sak när någon skulle ut till dem, berättar Andreas Svensson.

Hela området runt Skanör brukades till Skånemarknaden, som under 1200–1400-talet var en av norra Europas största marknader.

Den ekonomiska motorn var sillen i här sundet, som var väldigt rik. Det var sillen man handlade med och sedan kom andra utifrån med saker som vi ville ha.

På Knävången undersöktes två områden, där arkeologkollegan Jonas Paulsson gjorde fina metallfynd under utredningsskedet förra året.

Dessa tolkar han som att man har tagit ut avfallsmaterial och annat från stan och dumpat på vången, både i syfte att göra sig av med avfall och för att förbättra marken för till exempel transporter, säger Andreas Svensson.

Andreas Svensson, Daniel Forsberg och Jonas Paulsson är arkeologerna som undersökt området runt Skanör tillsammans med Fabian Danielsson, praktikant från Lunds universitet. Grävmaskinen styrdes av Emil Rosberg.

Såväl på Knävången som i det sista undersökningsområdet invid Skanörs kyrka har det hittats spår av temporär aktivitet, många stolphål och mindre gropar.

Ingen stadsbebyggelse i den meningen, inga husgrunder utan mer stolpar från skjul och tält. Vi tolkar det så här långt att vara lämningar från Skånemarknaden.

Arkeologerna behöver göra djupare analyser för att mer säkert kunna tidsbestämma fynden och kan inte avgöra om det exempelvis finns kopplingar till borgruinen intill. Borgen uppfördes på 1200-talet och var i bruk till sent 1400-tal.

Arbetshypotesen är att det speglar aktiviteter samtida med staden, men utanför stadsbebyggelsen. När vi gör kol-14-dateringar kan det visa sig att det är äldre lämningar. Några kan vara spår från hus som har stått här under järnåldern.
Vi ser kvadratiska och runda stolphål. Kvadratiska eller rektangulära stolphål kan vara från en planka eller stock som är formad, medan äldre lämningar framför allt är runda. Fyndmässigt finns inget som skvallrar om äldre dateringar, ingen bearbetad flinta eller keramik.

Arkeologen Andreas Svensson med en bit drejad stengods i handen.

Det återfinns mycket stengodskeramik i sanden från medeltiden, 1200-1400-tal. I många fall är keramiken importerad från Tyskland och var en del av handeln. Sill byttes mot krus innehållande olika matvaror eller kanske vin och öl.

Vi får se om det blir en ytterligare insats här. Det mesta stämmer enligt arbetshypotesen med förbehållet att vissa av de här sakerna kan spegla äldre lämningar, föregångare till staden. Det hade inte varit konstigt om man hittat lämningar från järnåldern, säger Andreas Svensson.

Utifrån de fynd som gjorts är det Länsstyrelsen som beslutar om det ska göras en slut- eller totalundersökning av vissa områden.

Bitvis schaktas jorden av lager för lager, däremellan går arkeologen Jonas Paulsson med metalldetektorn och letar efter fynd.

Publicerad:

30 april, 2024