Smidig avfallshantering så länge kärlet står på rätt håll

Jag kommer ihåg när jag var liten och mina föräldrar bodde på landet. Farsan hade ett sopskåp. De sprang upp och hämtade soporna där, säger Kristoffer Persson, renhållningschaufför i Vellinge kommun:
Det var mycket mer slitsamt då.

Numera syns inga gubbar åka på sidan av sopbilen. Kristoffer Persson sköter sin runda på egen hand, från planering av rutt till tömning av kärlen.

Man får röra på sig. I andra jobb inom lastbilsyrket sitter man mer still. Jag har jobbat inom distribution under många år. Där är det betydligt mer slitsamt.

Därmed inte sagt att arbetet inte kan innebära påfrestningar för kroppen.

Det har mycket att göra med hur man hanterar kärlen. Mycket handlar om kärlet står med framsidan eller baksidan utåt gatan. Det ska stå med baksidan utåt, där draghandtaget finns och fotsteget. Står kärlet på andra hållet får vi rycka i kärlet först och står det dessutom i grus eller på gräsmatta blir det extra mycket och det sliter väldigt på handlederna. Om kärlet står på rätt håll och man har rätt teknik då funkar det bra.

Kristoffer Persson poängterar att de allra flesta ställer sina kärl rätt, men berättar att en del fastighetsägare inte tycker att spelar så stor roll hur kärlet är placerat utanför just deras hus eftersom det står på slät mark, till exempel asfalt.

Men om alla börjar göra likadant på en gata och vi måste vrida och vända på alla kärlen, då blir det slitsamt och tröttsamt.

Om kärlet är felvänt sätter Kristoffer en klisterlapp med information på kärlet för att fastighetsägaren ska uppmärksammas på misstaget. Upprepas det så hamnar även en informationshängare på soptunnan.

Sedan blir det en klisterlapp till och en hängare till, så det är två på rad. Och har de inte lärt sig efter det, så hänger jag en hängare och kryssar i ”ej tömt” och då tar jag inte avfallet. Då har de fått informationen tre gånger och borde ha lärt sig. Vi måste ha någon gräns också.

Kristoffer Persson rattar en sopbil som är anpassad för fyrfackskärl. Kärlet hissas upp baktill och vänds uppochner, med hjälp av gummiavskiljare hamnar de sorterade soporna på rätt ställe.

Merparten är jätteduktiga på att sortera, sedan är det vissa som tycker att det är totalt meningslöst och skiter i det och det är oftast där det blir problem. Särskilt om de är fyra, fem personer i familjen blir restavfallet snabbt fullt.

Och när behållaren för restavfall är full hamnar inte sällan en del restavfall bland tidningar eller matavfall. Då blir renhållningschauffören mindre nöjd.

Till att börja med har jag en hängare där jag skriver att jag inte tömmer avfallet nästa gång. Sedan brukar jag försöka plocka ihop lite av det felsorterade och lägga det rätt. Fortsätter problemen på samma ställe, så måste jag tyvärr fotografera kärlet med innehåll och hänga en hängare och säga att det inte går att tömma. Det går inte att komma in med för mycket felsorterat till återvinningsställena. Vissa säger ”det tippas på samma ställe”, men så är det inte, vi kör till fyra olika företag i Malmö.

Kristoffer Persson tycker att fyrfackskärlen är ett smidigt sätt att hantera hushållsavfallet på.

Jag bor i en annan kommun och där har vi inte fyrfackskärl, men jag sorterar ändå och det innebär ju att jag få köra i väg med mitt och slänga. Jag tycker ju att det här är en fördel eftersom jag sorterar och i stort sett alltid har gjort sedan jag flyttade hemifrån, säger Kristoffer Persson.

Med hjälp av stadiga grepp i handtagen och en fot på fotsteget får Kristoffer Persson lätt fyrfackskärlet i rullning. Det är viktigt att kärlet står på rätt håll för att renhållningschaufförens kropp inte ska utsättas för onödiga påfrestningar.

De fyra facken töms samtidigt i olika behållare baktill på sopbilen. När bilen är full kör Kristoffer Persson till fyra olika ställen i Malmö och lämnar det sorterade avfallet för återvinning.

Senast uppdaterad:

9 februari 2024 11:33