Invasiva arter sprider sig i naturen och i våra trädgårdar

Det som gör invasiva främmande arter så skadliga är att de hotar såväl hälsa, som ekologiska och samhällsekonomiska värden. Vissa arter som inte förekommer naturligt i vår miljö har heller inga naturliga fiender, vilket gör att de kan breda ut sig obehindrat.

Då invasiva arter har förmågan att konkurrera ut allt annat som lever i området, är de ett av våra allra största hot mot den biologiska mångfalden. Så – hur kan du göra för att hjälpa till att förhindra dess utbredning? Jo, första steget är att kunna identifiera dem och därefter hantera dem på rätt sätt.

Idag finns det 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter: Både djur och växter. Dessa får varken introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas för att bli fler. Det är också förbjudet att sälja, byta eller importera dessa arter.

Av de EU-listade arterna bedöms tolv stycken vara etablerade i Sverige. Bland dessa hittar vi bland annat växterna gul skunkkalla, jättebalsamin och jätteloka, men även djur såsom mårdhund och signalkräfta.

Exempel på invasiva växter. Från vänster: Gul skunkkalla, jättebalsamin, jätteloka

Utöver dessa finns det också ett flertal främmande arter som är, eller som riskerar att bli, invasiva i Sverige, men som ännu inte omfattas av några regler. Dessa kan dock orsaka allvarlig skada på våra ekosystem, så det är viktigt att du som privatperson hjälper till och begränsar spridningen. Låt oss därför ta en titt på några av dessa – som kanske växer i just din trädgård.

Först ut har vi blomsterlupin som sprider sig snabbt och som är vanligt förekommande längs vägar, järnvägar och i trädgårdar. Blomsterlupinen omfattas inte av någon lagstiftning om invasiva växter, men utgör ett hot mot biologisk mångfald då den konkurrerar ut växter i de miljöer där den håller till.

Blomsterlupin

Parkslide är till utseeendet lik bambu och är också invasiv. Det är en seglivad växt med mycket stark spridningskraft – vilket innebär att den kan ta över stora områden snabbt och konkurrera ut andra växter.

Parkslide

En annan invasiv art är vresros, som även den breder ut sig i naturen och i våra trädgårdar. Vresrosen tränger ut den inhemska växtligheten genom att den skuggar ut övrig vegetation.

Vresros

Men hur kan man då förhindra dess spridning? Om du hittar en invasiv art på din egen mark är det viktigt att du hanterar den på rätt sätt.

Här kan du ta del av 5 enkla råd kring hur du bör gå tillväga för att förhindra spridningen

Om du däremot tror dig stöta på en invasiv art ute i naturen är det av stor vikt att du rapporterar dina fynd. På så sätt hjälper du till att hindra förekomsten och spridningen av invasiva främmande arter i vår natur.

Läs mer om hur du gör för att rapportera en invasiv främmande art

Om du vill lära dig med om vilka arter som är invasiva eller vilka som i dagsläget riskerar att bli det kan du besöka Naturvårdsverkets hemsida.

Publicerad:

17 augusti, 2020