Hoppa till innehåll

Därför byggs skyddsvallarna

Falsterbonäset är ett unikt område i Sverige som lockat boende sedan medeltiden, och kanske ännu längre än så, men det är också mycket låglänt vilket gör området extra utsatt för stormfloder och på sikt även den havsnivåhöjning som följer i spåren av klimatförändringar.

För att skydda skolor, vägar och annan kommunal infrastruktur, bebyggelse och alla stora kulturvärden behöver ett permanent översvämningsskydd anläggas. Det projekt som det nu arbetas med ska i första hand ge skydd fram till 2065.

Det är hög tid att bygga vallen. Det är orimligt hög risk för översvämning, säger Caroline Hallin, kustingenjör och teknologie doktor vid Lunds Tekniska Högskola (LTH), som bland annat forskar kring extrema kustöversvämningar och sannolikheten för att dessa ska inträffa.

1872 inträffade den så kallade Backafloden som tillfälligt höjde havsnivån med uppemot 2,5 meter. Om den hade inträffat i dag, så hade väldigt stora värden gått till spillo. Cirka 95 procent av bebyggelsen ligger under tre meters höjd och 60 procent under två meters höjd. Nästan hela Skanör och Falsterbo samt kustområdena längs Ljunghusen, Höllviken och Kämpinge hade översvämmats.

Det är lätt att säga att det har varit en ohållbar exploatering, men man har nog inte varit helt medveten om riskerna. Backafloden var bortglömd. När man byggde mycket av bebyggelsen under 1960- till 1990-talet fanns det inte ens i lagstiftningen att man skulle ta hänsyn till risken för översvämningar när marken skulle exploateras. Det skrevs in 2008 i plan- och bygglagen, säger Caroline Hallin:
Det är inte så att man har struntat i riskerna, man har inte varit medveten om dem. Nu är man det och nu agerar man också.

En större översvämning av Falsterbonäset skulle föra med sig stora konsekvenser för individer, det lokala samhället men också regionalt och nationellt.

Som tumregel brukar man säga att det tar mellan ett halvår och ett år att renovera ett hus som översvämmats med upp till en halvmeter eller en meter vatten, berättar Björn Almström, forskarkollega till Caroline Hallin på LTH.

lth.pngCaroline Hallin och Björn Almström.

Om stora områden med hus samtidigt skulle behöva repareras från vattenskador uppstår med andra ord en mycket svår situation.

Det blir en stor samhällseffekt. Samhällskostnaden blir stor, tusentals familjer som inte kan bo hemma. Det skulle bli svårt att hitta alternativa boenden till så många familjer och sannolikt även problem att få tag på tillgängliga hantverkare. Det blir följdeffekter som blir väldigt stora¸ säger Björn Almström.

Senast uppdaterad:
12 februari 2024 13:20