Så gör du en orosanmälan
Du kan använda dig av vår e-tjänst eller ringa Vellinge Direkt. Be då att få prata med socialtjänstens mottagningsgrupp som har telefontid måndag-fredag klockan 9-12.
Efter kontorstid kan du även vända dig till Sociala jouren syd:
Social jour syd - akut hjälp efter kontorstid, Vellinge.se
Frågor och svar om orosanmälan
- Kan jag vara anonym i en orosanmälan?
-
Du kan vara anonym när du gör anmälan, men det bästa för vidare utredning är om du uppger ditt namn. Då kan komplettering av uppgifterna ske.
Vill du vara anonym ska du inte uppge ditt namn eller andra uppgifter om dig själv. Jobbar du däremot med barn gäller anmälningsplikt och som tjänsteperson har du därför inte möjlighet att vara anonym.
Personer som anmäls får normalt ta del av alla inlämnade uppgifter i anmälan.
- Jag känner mig osäker på om jag ska anmäla. Kan jag rådgöra med någon?
-
Om du är osäker på om en orosanmälan bör göras, kan du rådgöra anonymt med socialtjänsten utan att lämna ut uppgift om vilket barn det gäller, eller vem du som anmälare är.
Kontakta socialtjänsten via Vellinge Direkt. Be att få prata med socialtjänstens mottagningsgrupp som har telefontid måndag-fredag klockan 9-12. Efter kontorstid kan du vända dig till Sociala jouren syd:
Social jour syd - akut hjälp efter kontorstid, Vellinge.se
Du kan också kontakta socialtjänsten via e-tjänsten som finns längst upp på denna sida.
- Hur orosanmäler jag efter kontorstid?
-
Efter kontorstid kan du använda dig av e-tjänsten som finns längre upp på denna sida. Vid akut oro som inte kan vänta till nästa vardag, kan du vända dig till Sociala jouren syd:
Besök Sociala jouren syd, Vellinge.se
- Lämnas uppgifter om orosanmälan ut?
-
Inom socialtjänsten råder sekretess. Det betyder att socialtjänsten inte lämnar ut uppgifter till obehöriga. Däremot har man alltid som vårdnadshavare eller ungdom rätt att se alla uppgifter som finns i utredningen.
- Om jag jobbar med barn och unga, har jag skyldighet att göra orosanmälan?
-
Alla yrkesgrupper som arbetar med barn och unga samt sjukvårdspersonal, har enligt socialtjänstlagen (19 kap 1 §) anmälningsplikt och ska lämna uppgifter till socialtjänsten om de i sitt arbete kommer i kontakt med barn eller unga som misstänks far illa. Som tjänsteperson har du då inte möjlighet att vara anonym.
- Hur går en utredning om orosanmälan till?
-
En utredning börjar med att socialsekreterare träffar barnet och föräldrarna för att tillsammans planera för hur utredningen ska gå till. I en utredning kan socialsekreteraren behöva information från familjemedlemmar, släktingar, skola/förskola, sjukvård med flera för att kunna fatta ett beslut.
Utredningen syftar till att i första hand se vilka resurser som finns i familjen och som kan förstärkas. Ibland behöver man hjälp av anhöriga såsom släktingar och vänner.
Socialtjänsten försöker alltid, så långt det är möjligt, att göra sin utredning i nära samarbete med barnet och familjen. Kontakter kan dock tas även om vårdnadshavaren inte vill det.
Utredningen avslutas med att socialtjänsten gör en bedömning och fattar beslut om barnet behöver hjälp och stöd utöver det som familj och anhöriga kan ge och i så fall vilken typ av hjälpinsats som behövs.
Ansökan om hjälp för barn och unga
I denna e-tjänst kan du som förälder, som är orolig för ditt barn eller din ungdom eller själv upplever att du vill förbättra/förändra ditt föräldraskap, ansöka om stöd och hjälp.
- För att ansöka om stöd till barn eller ungdom måste du vara vårdnadshavare till den som ansökan avser.
- Om personen som ansökan avser är över 15 år måste den unge samtycka till att du ansöker om stöd.
- Om det finns ytterligare vårdnadshavare måste även den andra vårdnadshavaren informeras om att du ansöker om vården.
- Ungdomar från 15 år kan själva ansöka om hjälp.
Ansökan om stöd och hjälp barn och ungdom
Du kan också använda dig av blanketten "Anmälan barn som far illa" som du skriver ut, fyller i och postar till kommunen på adressen som finns på blanketten.
Blankett orosanmälan till socialtjänst.pdf (PDF-dokument, 56 kB)
Frivillighet eller tvång
Barn och föräldrar kan erbjudas olika insatser råd, stöd och ibland vård. Barnets bästa ska stå i centrum när beslut om stödinsatser fattas. Familjen och socialtjänsten är oftast överens om vilken hjälp barnet och familjen behöver.
Det kan hända att socialtjänsten kommer fram till att ett barn måste ha vård utanför det egna hemmet. Med vård utanför hemmet menas vård och boende i ett jourhem, i ett familjehem eller på institution. Om vårdnadshavaren eller barnet självt, om det fyllt 15 år, inte vill detta, kan Förvaltningsrätten besluta om sådan vård efter ansökan från socialnämnden.
När bedömningen görs att barnets bästa är placering i familjehem rekryteras ett familjehem som kan matcha barnets behov av vård. Socialtjänsten undersöker först om det finns någon anhörig som skulle kunna ta hand om barnet. Ibland kan barnet under en period behöva bo i jourhem, som är ett tillfälligt boende.
Målsättningen med vården utanför det egna hemmet är att barnet ska flytta hem igen när förhållandena ändrats så att det är tryggt för barnet.
Det är sedan socialtjänstens uppgift att utreda situationen och avgöra vilket stöd eller skydd som barnet eventuellt behöver i enlighet med socialtjänstlagarna.
Du når socialtjänstens mottagning genom Vellinge Direkt:
