Vellinge kommun

Hav och vatten

Vellinge är en kommun rik på både hav, vattendrag och små sjöar. Här får du en översikt över våra viktigaste vattenmiljöer, hur de påverkas av natur och mänskliga aktiviteter och hur vi tillsammans kan bidra till att skydda vattenkvaliteten för framtiden.

Vellinges vattenmiljöer

Hav och kust

Vellinge omges av Öresund och Östersjön och har en kuststräcka på cirka 75 kilometer. Havsbottnen är långgrund och vattnet byts ut snabbt. Salthalten ligger mellan 10 och 13 promille, vilket gör vattnet bräckt.

Sandflyttning påverkar hela kustlinjen och är särskilt tydlig kring Falsterbohalvön, där nya sandrevlar ständigt bildas och försvinner. Naturliga krafter driver processen, men den har förstärkts av exempelvis sandsugning på 1900‑talet och byggandet av Falsterbokanalen.

Nästan hela kusten skyddas i form av naturreservat, Natura 2000‑områden och riksintressen. Det gör att våra marina miljöer kan bevaras och utvecklas samtidigt som kusten skyddas mot erosion och effekter av stigande havsnivåer.

Vattendrag

I kommunen finns fem mindre vattendrag:

  • Gessiebäcken – det största vattendraget
  • Vellingebäcken
  • Hammarbäcken
  • Bernstorpsbäcken
  • Bredeväg

De är relativt små, raka och djupgrävda. Många är hårt påverkade av näringsämnen. För att stärka ekosystemen kan vi genomföra åtgärder som:

  • återmeandring (att låta bäckarna slingra sig igen)
  • nyplantering av träd som stabiliserar kanter och ger skugga
  • sedimentfällor och våtmarker som minskar näringsläckage
  • översvämningszoner som kan ta emot höga flöden

I översiktsplanen finns mål om att minska övergödningen och öka antalet fördröjningsdammar, infiltrationsytor och skyddszoner längs bäckarna.

Småvatten

I de östra delarna av Vellinge finns många småvatten som spelar en viktig roll för både natur och landskap. De vanligaste typerna är dödisgropar och märgelgravar.

Dödisgropar bildades när kvarlämnade isblock smälte efter den senaste istiden. Groparna fylldes med vatten och utvecklades till små sjöar, kärr eller torvmarker. Många av dem är idag åter vattenfyllda och utgör viktiga livsmiljöer för groddjur, fåglar, insekter och vattenväxter. De bidrar också till variation i landskapet och hjälper till att binda näringsämnen som annars riskerar att nå våra vattendrag.

Märgelgravar skapades under 1800-talet när man bröt kalkrik lera för jordbruket. När brytningen upphörde fylldes groparna naturligt med vatten och har sedan dess utvecklats till små men värdefulla biotoper. De erbjuder skyddade miljöer för många arter och bidrar till att hålla kvar vatten i ett annars torrt jordbrukslandskap.

Småvatten är betydelsefulla eftersom de renar vatten, ökar den biologiska mångfalden och gör landskapet mer robust mot klimatförändringar. Genom att bevara och sköta dem varsamt kan vi stärka naturen och minska påverkan från näringsläckage och hård markanvändning.

Arriesjön

Arriesjön ligger i kommunens nordöstra hörn. Sjön bildades när ett tidigare täktområde vattenfylldes efter att verksamheten avslutades på 1990‑talet. Marken runt sjön växte igen och blev ett uppskattat naturområde.
År 2013 invigdes Arriesjöns strövområde och samma år bildades naturreservatet.

Vattenförvaltning

Vattendirektivet

EU:s ramdirektiv för vatten innebär att alla större sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska uppnå minst god status. Målet är att alla vatten ska nå god status senast 2027, eller i vissa fall 2033.

Vattnets status får inte försämras. För att lyckas krävs samarbete mellan kommuner, myndigheter, företag, föreningar och dig som invånare.

Statusklassificering och miljökvalitetsnormer

Statusklassningen beskriver vattnets kvalitet, medan miljökvalitetsnormerna anger vilken status som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Vattenmyndigheten har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster. Målet är att alla vatten ska nå god status år 2027 eller senast 2033. Däremot får vattnets status inte försämras. För att vi ska lyckas måste det till ett brett engagemang - kommuner, statliga myndigheter, privatpersoner, företag, vattenråd och andra intresseorganisationer. Alla som är berörda har möjlighet att vara med i arbetet med att förvalta och förbättra tillståndet i våra vatten.

Läs mer om vattenförvaltning på Vattenmyndigheternas och Länsstyrelsens Skånes webbplatser.

Senast uppdaterad: