Varför behövs skydden?

Falsterbonäsets låga marknivå gör att bebyggelsen är sårbar mot översvämning från havet. Extrema högvatten är ovanliga, men vi vet att Falsterbonäset i slutet av 1800-talet drabbades av ett högvatten som hade vållat stor skada om det hade hänt idag. Senast 2017 steg vattennivån till kritiska nivåer men lyckligtvis skadades ingen bebyggelse den gången. Sannolikheten för extrema högvatten är i dagsläget mycket låg, men stigande hav till följd av ett förändrat klimat gör att risken kommer att öka. Skydden behövs för att minska befintlig bebyggelses sårbarhet mot översvämning, både i dagens klimat och i framtidens.

Vilka händelser ska vi skydda oss emot?

Vi ska skydda oss mot högvatten som hotar att skada detaljplanelagd bebyggelse. Högvatten som når tillräckligt högt för att hota detaljplanelagda områden är av kortvarig karaktär. Det är mycket osannolikt att dessa extrema högvattnen skulle pågå längre än några timmar. De högvatten vi måste skydda oss mot är således tillfälliga och kortvariga.
Klimatförändring kommer att leda till en långsam men permanent stigning av havets medelvattennivå. Denna permanenta stigning är inte tillräckligt stor för att bebyggelse ska hotas av översvämning, och redan i dagens klimat har vi under de flesta år högvatten som når betydligt högre än vad den framtida medelvattennivån förväntas göra. Däremot gör en högre medelvattennivå att framtidens högvatten kommer att nå högre än dagens. Detta är anledningen till att sannolikheten för översvämning ökar i framtiden.

Hur högt blir skyddet?

Kommunen har lagt ett stort arbete på att finna en skyddshöjd där vi både minskar de boendes utsatthet och bevarar den koppling mellan bebyggelse och hav som gör Falsterbonäset till en unik och uppskattad miljö för både boende och besökare. Skyddets topp (krön) behöver vara cirka 3 meter över dagens normalvattennivå för att ge ett tillräckligt skydd. Eftersom skyddet byggs på mark som ligger högre än vattennivån kommer skyddets höjd över mark att vara mindre än höjd över vattennivån. Cirka 80% av skyddet kommer att vara 1,5 meter eller lägre över befintlig mark. På sträckor där marken ligger ovanligt lågt måste skyddet byggas 1,5-2 meter över mark, och på mycket korta sträckor 2-3 meter över mark. Kommunen har i möjligaste mån planerat skydden längs vägar som ligger högre än kringliggande mark. När vi färdas på vägarn kommer vi att uppleva skyddens höjd som 1 meter eller lägre.

Vilka områden ska skyddas?

Områden som i första hand skyddas är detaljplanelagd bebyggelse i Höllviken, Kämpinge, Ljunghusen, Skanör och Falsterbo. Det är samlad bebyggelse inom detaljplanerat område som prioriteras.

Hur långt kommer skyddet att bli?

Totalt kommer ca 21 kilometer skydd att byggas. Det byggs i delsträckor på ett sätt som gör att de naturliga höjdryggar som finns i landskapet knyts ihop och på så vis skapas ett sammanhängande skydd kring Höllviken, Ljunghusen och Skanör-Falsterbo.

Vilken typ av skydd ska byggas?

Totalt 21 kilometer skydd ska uppföras. Det kommer i huvudsak att bestå av jordvallar men där det råder stor platsbrist kommer skyddet ges en murliknande utformning. Ungefär fem kilometer av den totala sträckan kommer bestå av ett murliknande skydd.

Vem ska bekosta skyddet?

Kommunen ansvarar för byggnationen. MSB bidrar med 72 miljoner kronor. Bidraget motsvarar 60% av de faktiska kostnaderna för allt från nedlagda kostnader för tillståndsansökan till kommande byggnationskostnader för etapp 1 och 2 av totalt 4. EU finansierar även en del av projektet genom ett LIFE-projekt, där det undersöks hur den naturanpassade vegetation påverkar den biologiska mångfalden och översvämningsskyddet.

Vilken ersättning kommer att utgå till berörda fastighetsägare?

Vellinge kommun arbetar just nu med att betala ut pengar till fastighetsägare och kommer att höra av sig till dem som berörs av markintrång inom kort.

Ersättningen för intrången är fastställda av mark- och miljööverdomstolen, se dom Svea HR M 6552-20.

När är det färdigt?

Etapp ett och två påbörjas under 2024 och beräknas vara klara 2027. Etapp 3 och 4 inväntar fortfarande detaljprojektering. Men beräknas i nuläget kunna stå klara kring 2031.

Vad händer med grundvattnet?

Grundvattnet påverkas inte av den typ av tillfälliga högvatten som hotar att översvämma bebyggelse. På sikt kommer dock havets medelvattenstigning att leda till en stigning av grundvattennivåer. Åtgärder kommer att vidtas när det blir nödvändigt, men det behovet ligger längre fram i tiden än behovet av ett skydd mot högvatten. Därför inkluderas inte grundvattenåtgärder i den tillståndsansökan som kommunen arbetar med.

Blir det svårare för regnvatten att rinna bort när skydden byggs?

Längs merparten av alla sträckor där skydd kommer att byggas blir det ingen påverkan på ytavrinning. Detta beror på att det redan finns höjdryggar i form av vägar, banvallar eller dyner som hindrar vatten från att rinna på ytan ut mot havet. På de sträckor där ytavrinningen påverkas kommer detta att beaktas vid utformning av skydden.

Yttre eller inre skydd?

I handlingsplanen från 2013 anges det att bebyggelse i första hand kan skyddas med ett inre skydd för att sedan kompletteras med ett yttre skydd. Det inre skyddet följer bebyggelsen och det yttre skyddet följder vattenlinjen. Det finns flera anledningar till att kommunen väljer att inte bygga ett yttre skydd direkt. Dels blir sträckan för det yttre skyddet mycket längre vilket innebär att det kommer ta betydligt längre tid att bygga. Dels kommer ett yttre skydd att ta mycket mer mark i anspråk inom naturskyddade områden vilket skulle innebära en negativ påverkan både på landskapsbild och naturvärden.

Senast uppdaterad:

12 mars 2024 16:26