Orosanmälan
Om du misstänker att ett barn eller en ungdom far illa, eller om du själv känner dig utsatt, ska du kontakta socialtjänsten. Det kallas att göra en orosanmälan. Du kan anmäla via vår e‑tjänst eller genom att ringa Vellinge Direkt. Om du arbetar med barn eller ungdomar är du enligt lag skyldig att anmäla.
Så gör du en orosanmälan
Du kan använda vår e‑tjänst eller ringa Vellinge Direkt. Efter kontorstid kan du kontakta Sociala jouren syd för akut hjälp.
Hur går en utredning till?
En utredning startar med att socialsekreterare träffar barnet och föräldrarna för att planera hur utredningen ska gå till. Socialsekreteraren kan behöva information från familj, skola, förskola, sjukvård med flera för att fatta beslut. Handläggning av en utredning görs av socionom i enlighet med socialtjänstlagen (SoL) och gällande riktlinjer från exempelvis Socialstyrelsen. Syftet är att se vilka resurser som finns i familjen och hur de kan stärkas. Ibland behövs stöd från anhöriga. Socialtjänsten försöker alltid samarbeta med barnet och familjen. En utredning bedrivs alltid i samverkan med barnet och barnets vårdnadshavare och bygger på frivillighet. Om oron är hög kan socialsekreterare fortsätta sin utredning även utan samtycke, för att ta tillvara på barnets bästa i linje med barnkonventionen.
Ansökan om stöd och hjälp
Som vårdnadshavare kan du ansöka om stöd om du är orolig för ditt barn eller vill förbättra ditt föräldraskap. Du måste vara vårdnadshavare till barnet. Om barnet är över 15 år krävs samtycke från barnet. Finns fler vårdnadshavare ska de informeras. Ungdomar från 15 år kan själva ansöka om hjälp. Du ansöker via vår e-tjänst eller blanketten nedan som du skriver ut och skickar till kommunen.
Frivillighet eller tvång
Barn och föräldrar erbjuds råd, stöd och ibland vård. Barnets bästa är alltid i centrum. Oftast är familjen och socialtjänsten överens om insatserna. I vissa fall kan barnet behöva vård utanför hemmet, till exempel i jourhem, familjehem eller på institution. Om vårdnadshavare eller barnet (över 15 år) inte samtycker, kan Förvaltningsrätten besluta om vård efter ansökan från socialnämnden. När bedömningen görs att barnets bästa är placering i familjehem rekryteras ett familjehem som kan matcha barnets behov av vård. Socialtjänsten undersöker först om det finns någon anhörig som skulle kunna ta hand om barnet. Ibland kan barnet under en period behöva bo i jourhem, som är ett tillfälligt boende. Målet är att barnet ska kunna flytta hem igen när det är tryggt.
Vanliga frågor om orosanmälan
Kan jag vara anonym i en orosanmälan?
Ja, du kan vara anonym. Det är dock bäst att lämna ditt namn så att vi kan komplettera uppgifter vid behov. Om du vill vara anonym ska du inte uppge namn eller andra personuppgifter. Om du arbetar med barn eller ungdomar gäller anmälningsplikt och då kan du inte vara anonym. Personer som anmäls får normalt ta del av alla inlämnade uppgifter i anmälan.
Jag känner mig osäker på om jag ska anmäla. Kan jag rådgöra med någon?
Ja, du kan rådgöra anonymt med socialtjänsten utan att lämna uppgifter om barnet eller dig själv. Ring Vellinge Direkt och be att få prata med mottagningsgruppen som har telefontid måndag till fredag klockan 09.00–12.00. Efter kontorstid kontaktar du Sociala jouren syd. Du kan också kontakta oss via vår e-tjänst.
Hur orosanmäler jag efter kontorstid?
Du kan anmäla via vår e-tjänst. Vid akut oro som inte kan vänta till nästa vardag, kontakta Sociala jouren syd.
Lämnas uppgifter om orosanmälan ut?
Socialtjänsten har sekretess och lämnar inte ut uppgifter till obehöriga. Vårdnadshavare och ungdomar har dock rätt att se alla uppgifter i utredningen.
Om jag jobbar med barn och unga, har jag skyldighet att göra orosanmälan?
Ja. Alla som arbetar med barn och unga samt sjukvårdspersonal har anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen (19 kap. 1 §). Som tjänsteperson kan du inte vara anonym.
Senast uppdaterad: